Jag gjorde en smaskig sötpotatissoppa häromdagen. Men ni vet ju hur det blir när man sitter där och sörplar i sig den, man vill tugga på något också. Jag hittade ett recept på tunnbröd som man gör i stekpannan. Världens enklaste och otroligt gott! Det blev den där pricken över i:et som soppan krävde.

 

Det var sannerligen ingen lätt start på det nya livet med mig, för Lill-Bettan. Snön hade vräkt ner hela natten och av Lill-Bettan syntes knappast något under drivorna. För en gång skull hade plogbilarna nått mina kvarter och snövallarna hade frusit på rejält. Äntligen fick jag användning för min lilla spade den här vintern. När så isskorpan var bortskrapad och snövallen reducerad stod hon där och bligade på mig, kanske som för att berätta att hon minsann också kunde starta på första försöket trots snö och elände. Om sanningen ska fram så skötte hon sig riktigt bra. Hon kommer aldrig att bli den pansarvagn som hennes storasyster varit, men vem kan begära det? Det blir nog bra det här, Lill-Bettan och jag ska nog komma överens bara vi lär känna varandra ordentligt.

Godnatt!