Midsommarafton har passerat. Ni vet den där dagen på året då det måste vara vackert väder. Så pass vackert att vi svenskar kan ko-ack-acka runt majstången och äta matjessill med gräddfil och gräslök under bar himmel. Även i år var det mångas midsommardröm som gick i kras när de blygråa skyarna hängde tungt över landet. Jag firade min midsommar i Knivsta och här klarade himlen att hålla tätt hela dagen. Jag firade visserligen midsommar i samma tjocka stickade tröja som jag hade på på mig på skidresan till Åre. Men det blev midsommar iallafall. En trevlig sådan.

Vädret ja, det har ju hittills inte varit något som går till historien som en härlig försommar. Dock glömmer man lätt bort att förra årets juni månad var precis lika bedrövlig. Så än är hoppet inte ute, än kan sommaren ta fart. Jag föreslår att det sker lagom till jag går på semester. 

Jag har ju för avsikt att måla lite på sommarstugan också och det vore ju väldigt trist om inte det hann torka mellan lågrycken. Nej, sommar och sol minst hela juli är det jag röstar för.

Godnatt!

Nu ger det äntligen utdelning, allt duttande och vattnande. Det här små tomaterna har suttit på sin kvist och väntat på solen i några veckor nu. Vilken härlig känsla att till sist få smaka. Trots brist på sol var de väldigt söta och fina och nu håller vi tummarna för fler vad det lider. 

Jag tillhör dem som inte gärna badar, jag är en så kallad badkruka. Det händer såklart att jag tar mig ett dopp på sommaren, men vattentemperaturen bör ha passerat tjugogradersstrecket och det får gärna vara sol på himlen. Som ni hör är det ganska många parametrar som ska stämma för att jag ska våga mig ner i böljan. Ibland har dock nöden ingen lag. När bryggan ska läggas i måste någon bada. Det har liksom blivit jag, varje år. Numera är det alltså släktens största badkruka som tar det första doppet på sommaren. Det känns rätt ok att kunna stoltsera med det. I år var det dock lite i svalaste laget. Liksom alla andra dagar denna försommar blåste det rejält och jag blev så nedkyld att jag tvingades duscha skållhett ett bra tag innan fingrar och tår återfick sin känsel. Bryggan ligger dock på plats och det är ju huvudsaken.

Båten har också äntligen hamnat i sitt rätta element. Den är vacker som en dag och det känns skönt att den äntligen fick den omvårdnad som den behövde efter alla år. Det är också först nu jag förstår varför alla båtägare tar av sig skorna när det stiger ner i skutan. Man vill ju inte förstöra det man fejat och slipat på en gång. Det kan dock bli svårt att få igenom detta krav till övriga båtanvändare.Vi får väl se morfars lilla eka som ett fiskeredskap snarare än en statuspryl. Jag tror att morfar tycker det är helt ok.

Godnatt!

Smultron, det är något väldigt romantiskt över dem. Man kan trä dem på ett strå och ge dem till någon väldigt speciell. När man ska försöka sig på att beskriva det somrigaste som finns är det många som säger just smultron med mjölk. Ett solmoget smultron kan vara något av det godaste jag vet, men om så mycket som en strimma av vitt letat sig in i fruktköttet kan det vara lika bittert som snapsen på midsommarafton. Det finns ju många som uppskattar den, jag är inte en av dem.

I mitt lilla drivhus på balkongen är det numera ganska mycket glesare grönska. Mina perenna små skyddslingar har fått stoppa rötterna i den småländska myllan. Jag tror faktiskt att en del av dem längtat lite efter att få sträcka ut sig. Nu är det bara att vänta på att solen och värmen ska göra sitt till för blomningen. Jag hoppas och håller tummarna, jag har iallafall gett dem fina förutsättningar med god jord och rikligt med vatten. 

Kvar på balkongen står plantorna av tomat, spetspaprika, gurkmelon och tomatpaprika. Dem håller jag på ett litet tag till. Några små tomater har faktiskt redan gett sig till känna och det är som sagt bara solen och värmen som behövs för att få dem att mogna. 

Den gånga helgen har båten fått sig ännu ett lager färg och snart ligger den redo att sjösättas. Ärtgrön och fager som en mö. Grönt är skönt, om inte annat så är ärtor gott. Kanske bleknar den lite med tiden också. Nåväl, jag är nöjd och den behövde verkligen få lite kärlek. Nu är det bara sommaren som fattas. Var finns du? Jag längtar.

Godnatt!