Ännu en julhelg är till ända. Det känns alltid lite sentimentalt på något sätt, jag vet inte varför. Kanske är det den klassiska förväntningen på julen som släppt eller allt julstök och roliga förberedelser som är över. Årets julgodis blev en riktig braksuccé. Saffranskolan och vaniljfudgen blev ungefär så bra som man kan förvänta sig att den skulle bli om man anställt en riktig konditor. Och jag överdriver faktiskt inte. Ni vet när det blir så gott att man ler lite grand för sig själv under själv provsmakningen. Då går det inte att bli annat än nöjd.

Sherrysillen gick faktiskt inte heller av för hackor. Det var några år sedan vi lade in egen firre, men det är verkligen mödan värt. Allt smakar väl kanske bättre när man lagt sin egen kärlek under locket, och sherrysillen kan jag absolut tänka mig att göra om nästa jul.

Min vana trogen bakade jag pepparkakor. Årets skörd blev hyfsad. Något blek i smaken men fullt godkända tycker jag. Honungsknäcket är alltid ett säkert kort. Kanske aningen tunt som bas för skinkan i aftonstund men knaprigt och gott med julosten på.

Snön fick vi klara oss utan i år. I Skåne är det ju i och för sig ingen ovanlighet, men man får nog bläddra länge i gamla väderkalendrar för att hitta en jul som dessutom varit så mild. Visserligen har vinden tagit i men vinterjackan satt nästan onödigt varmt på kroppen ändå. 

Om man ska se till julklapparna så måste det betyda att jag lyckats vara väldigt snäll i år. Jag fick idel fina saker som jag kommer ha stor glädje och nytta av hela nästkommande år. Värmande klappar och paket med innehåll som gör mig till stjärna i köket. Härligt inspirerande böcker och bra att ha i vardagen-klappar. Alla berörda tackar jag å det ödmjukaste. Ingen nämnd ingen glömd. 

En bra jul! 

God fortsättning och Godnatt!

Nu är det klart, paketinslagningen. Det blev en liten hög i år igen och jag måste erkänna att jag faktiskt känner mig ganska nöjd med årets klappar. Jag slapp trängas i julstressen och har istället varit stammis på Postens utlämningsställe. Allt kom fram helt och inte behövde jag vänta speciellt länge heller. Idealiskt.

Mina paket går i gammaldags snitt i år. Grova papper i rött och beige döljer mina gåvor. Väldigt vackert i all sin enkelhet tycker jag. Vi får väl se om jag får till något rim också. Vi brukar ju ha det som tradition, men vissa år är inspirationen lite sämre än vanligt. Men jag ska nog komma på några tvåraders åtminstone.

Godnatt!

Det vill sig inte riktigt med vintern. Istället för snö kommer regn, inte lika mysigt om du frågar mig. Men under rådande omständigheter får man försöka skapa julstämningen på egen hand. Att gå på julmarknad är en bra sak om man vill få lite julkänsla. Skansen bjöd sedvanligt på hantverk och godsaker. Det sprakade i de små eldstäderna och folk tog tillfället i akt att värma sig. Det doftade av brända mandlar och glögg. I högtalarna spelades de klassiska julvisorna och för den dansante stod ringdans på agendan. Mitt inköp för dagen blev inte helt otippat ett par ullsulor till skorna. Jag tampas ständigt med små isbitar till tår och nu tänkte jag försöka råda bot på detta.

En riktigt härlig dag trots regn och rusk alltså.

Godnatt på er!

Kära Tomten!

Jag önskar mig en ny bil. Jag har varit ganska snäll i år.

Jag är väldigt fäst vid gamla Bettan det ska jag inte sticka under stol med. Min första bil och allt, ni förstår ju. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle säga detta, men jag tror det är dags att börja sondera terrängen i varje fall. Idag anade jag ett missljud när jag åkte hem. Inte helt tydligt till en början, men sedan kunde jag inte sluta lyssna och då hördes det tydligt. Bara när kopplingen trycktes ner visserligen men ändå. 

Jag tog det säkra före det osäkra och körde förbi min verkstad på hemvägen. De fick lyssna och drog ganska snabbt slutsatsen att det var ett kugghjul eller kullager mellan kopplingen och lamellerna (han kunde egentligen sagt vad som helst för jag kan ingenting om bilar) som höll på att ge sig. Du kanske kan köra ett år med den innan du måste byta men det kommer att börja låta mer och mer. Tråkig historia. 

Gamla Bettan är inte längre i sin glans dagar, det är en sak som är säker. Frågan är ju hur många tusenlappar till man ska lägga på en gammal skorv (förlåt Bettan)? Kalaset med den lilla kuggen skulle gå på dryga 6000 kr och det är ju tråkigt närhelst det blir dags. 

Jag ska sova på saken. Tyvärr behöver jag ju bilen i jobbet. Annars hade jag ställt av den för länge sedan.

Godnatt!

Årets första julbord har avnjutits. Antagligen mitt enda också om man räknar bort den ordinarie julmaten på julafton. Som sig bör gick jag många varv runt uppläggningsbordet och sillrundan var givetvis först ut. Allehanda sillsorter i lagoma bitar lades på tallriken. En och annan sort prövades för första gången, brännvin och lingon var en av dem som smakade riktigt bra.

Under andra varvet plockade jag åt mig det kallskurna köttet, där skinkan med honungssenap var en av höjdpunkterna. Tjälknölen gick inte heller av för hackor kan jag lova. På den tredje rundan lassades det varma upp på tallriken. Janssons frestelse och köttbullarna. Prinskorvarna lät jag bli, som sig bör. Jag är inte så förtjust i de små korvrackarna och magen mäktade inte med hur mycket som helst heller. 

Den stinna magen till trots gick jag ytterligare en runda för att riktigt gotta in mig i ingefärspäron med punchgrädde, sirapskakor och en liten bit kladdkaka. Jag ska medge att de sista tuggorna nästan tog emot. Nu var jag väldigt mätt. Då kom kaffet och snaskbordet med hemlagad knäck, sockerlockar och fugde fick sig ett besök.

Måste jag säga att jag fick rulla hem från fantastiskt mysiga och genuint hemtrevliga Särsta Värdshus denna eftermiddag? Vi tog en välbehövlig promenad i vintervädret efteråt och kanske hann en del av maten att sjunka undan lite då. I skrivandets stund är jag dock fortfarande ganska mätt.

Godnatt!

Idag kom första snön på den här sidan sommaren och en ny storm är på intåg. Vindarna går hårt åt västkusten i år det är en sak som är säker. I skrivandets stund har Sven inte nått Stockholm, men det verkar svårt att slippa undan även för oss. Decemberluften och Sven får dansa sin nattliga vals utan min uppsikt. Jag tar en titt imorgon bitti för att se hur det gick.

Jag har alltid roats av olika sorters tester. Jag tycker om experter och lekmän som jämför saker mot varandra och får fram ett resultat. Nu har jag blivit så pass gammal att jag allt som oftast tittar på programmet Plus. Testpanelernas mästare. Vecka efter vecka fascineras jag över programmets antagligen helt omedvetna parodi på sig själv. Det är fantastiskt underhållande inslag med tester av allt ifrån olika sorters vetemjöl till trådlösa högtalare. Vilken bulle jäser mest och vilket bröd blev saftigast? Blindtester och expertutlåtande blandas om vartannat. Genialiskt och väldigt underhållande. Programmet skulle lika gärna kunna vara en del av Galenskaparna och After Shaves nyårsshow. Det säger jag inte som något negativt överhuvudtaget. Snarare tvärt om. Det är den gravallvarliga tonen i de vardagliga testen som gör programmet så sevärt. 

Till sist. Vila i frid Nelson Mandela.

Godnatt!

Första advent. Almanackans dagar fullkomligt rusar förbi. Det börjar bli hög tid att få ordning på julklapparna. Häromdagen hade jag ett ärende inne i stan och jag måste säga att köerna till kassorna inte gjorde mig ett dugg sugen på att handla. Tiotals meter långa ringlade de sig i butikerna. Allt medan vinterkläderna blev lite för varma och svettpärlorna trängde fram på överläppen på fler än mig. Jag funderar på att göra som förra året. Då satt jag hemma i soffan och skötte de flesta inköpen. Det var smidigt. Jag varken svettades eller stressade. En kopp kaffe hade jag i ena handen också. Jag tror det lutar åt det i år också. I de flesta fall gynnar man dessutom plånboken av den sortens handlande.

Den söta lilla flerfärgade slingan från mormor och morfar sitter nu uppe på en hylla i köket. Den passade som handen i handsken där och det blev väldigt mysigt. Ni vet sådär mysigt så att man måste titta en extra gång varje gång man passerar köket. Till slut hittade jag adventsljusstaken också. Av någon anledning låg den inte på sin vanliga plats i jullådan och ni vet hur det blir när saker och ting byter plats, man hittar dem inte. Eller som i mitt fall, man hittar dem nästan inte. Jag fick fram den i tid och första ljuset har brunnit ner en liten bit som sig bör!

Hoppas att ni alla har haft en fin första advent! En adventskram med extra styrka i skickar jag idag till Viola som jag vet ibland slänger ett öga på den här texten. Kram!

Godnatt!