Smultron, det är något väldigt romantiskt över dem. Man kan trä dem på ett strå och ge dem till någon väldigt speciell. När man ska försöka sig på att beskriva det somrigaste som finns är det många som säger just smultron med mjölk. Ett solmoget smultron kan vara något av det godaste jag vet, men om så mycket som en strimma av vitt letat sig in i fruktköttet kan det vara lika bittert som snapsen på midsommarafton. Det finns ju många som uppskattar den, jag är inte en av dem.

I mitt lilla drivhus på balkongen är det numera ganska mycket glesare grönska. Mina perenna små skyddslingar har fått stoppa rötterna i den småländska myllan. Jag tror faktiskt att en del av dem längtat lite efter att få sträcka ut sig. Nu är det bara att vänta på att solen och värmen ska göra sitt till för blomningen. Jag hoppas och håller tummarna, jag har iallafall gett dem fina förutsättningar med god jord och rikligt med vatten. 

Kvar på balkongen står plantorna av tomat, spetspaprika, gurkmelon och tomatpaprika. Dem håller jag på ett litet tag till. Några små tomater har faktiskt redan gett sig till känna och det är som sagt bara solen och värmen som behövs för att få dem att mogna. 

Den gånga helgen har båten fått sig ännu ett lager färg och snart ligger den redo att sjösättas. Ärtgrön och fager som en mö. Grönt är skönt, om inte annat så är ärtor gott. Kanske bleknar den lite med tiden också. Nåväl, jag är nöjd och den behövde verkligen få lite kärlek. Nu är det bara sommaren som fattas. Var finns du? Jag längtar.

Godnatt!