Det är inte alla förunnat att få äta av egenodlade Hallon. I år har de dessutom vuxit till sig och blivit riktigt fina. Ja kanske inte som på morfars tid då buskarna gödslades med koskit, men bra ändå. Nu börjar de lysa rött lite här och var mellan bladen, det är härligt! Idag åt jag mina första.

Solen sken på mig och min frukostmacka i morse. Jag ska inte sticka under stolen med att jag njöt i fulla drag. Grannarna har gett mig lite väl mycket skavsår i öronen den sista tiden och det var välbehövligt med tystnaden och vindens sus i träden i arla morgonstund. Sällan har väl lugn och ro varit så otroligt viktigt som nu. Faktiskt det andningshål jag behöver för att inte gå under. För det är inte mycket som får mig att fara så otroligt illa, som grannars våldsamheter. Jag har gjort vad jag har kunnat, men nu har jag semester.

Godnatt!