Den uppmärksamme läsaren minns att jag plockade rönnbär och nypon för ett tag sedan. Den uppmärksamme läsaren minns kanske också att nyponen blev en alldeles utsökt marmelad. Rönnbären lades i frysen för fingerad köldknäpp och glömdes sedan nästan bort. Tills i helgen. Då plockades de fram för varsam hantering och uppkok. Det slutade med att jag kunde ställa in en burk gelé och en burk sylt i kylskåpet. Surt sa räven om rönnbären, är ett uttryck som jag gärna skulle vilja väva ut lite. Räven hade antagligen varken tillgång till socker eller vanilj. Brytningen mellan surt och sött i sylten blev riktigt god. Inte sådär sliskig som vissa syltsorter kan vara. Jag är nöjd. Nu väntar jag bara på ett festligt och passande tillfälle att smaska i mig härligheten.

Jag känner mig stolt över mig själv. Jag har lyckats få fart på träningen igen. Efter drygt ett år av lättja fick jag så äntligen inspirationen att synkronisera med orken. Det visade sig bli en fin avkomma. Jag är inne på tredje veckan nu och träningsvärken är ett minne blott. Nu gäller det bara att håll i, än så länge känns det mycket överkomligt. Jag tror att trixet för min del är att lägga in lite nya moment i en annars ganska strikt träningsform. Du slipper jag hamna i slentrian och återfå min träningströtthet. Hej och hå jobba på!

Godnatt!