Jag vet inte om jag riktigt vågar tro på våren ännu. Jag tillhör ju dem som går omkring med ullsockor till långt in på försommaren. Jag vågade dock byta ut vinterjackan mot ett lite tunnare skal i veckan, men vinterskorna sitter fortsatt där de sitter. Frysa om fötterna vill jag inte göra i första taget. Några som däremot tror på våren är knopparna. De flesta står fortfarande i givakt, men mot soliga söderväggar är våren ett faktum. Späda små blad samsas med vårlökarna om att få ögats uppmärksamhet. 

Men det säkraste vårtecknet av dem alla lyser med sin frånvaro än så länge. Sopbilen. När är det tänkt av vi Stockholmare ska få njuta av vårluften utan att få damm i ögonen? Vi flyttar så snällt på bilarna när städgatan infaller, men än så länge är det helt och hållet förgäves. De har några veckor på sig att ordna till det, men snart är det maj och då parkerar vi ju som vi vill igen. 

Godnatt!