Idag tog jag för säkerhet skull på mig långkalsonger och yllestrumpor under vinterkläderna och begav mig upp på toppen av Hammarbybacken. Inte för att åka skidor tyvärr utan för att försöka fånga någon av dem som åkte på bild. Väl där slog besvikelsens vind över kinden, liften stod stilla. Inte en kotte kunde jag se. 

Man tar sig dock inte upp på toppen av Hammarbybacken utan att ta bilder det är en sak som är säker. Bäst som jag stod där så hörde jag lite röster. De visade sig tillhöra ett gäng unga män som höll till i snowboardbacken. Är man entusiast inom sin gren gör man vad som krävs för att få åka, trots att liften inte var öppen. De gick helt sonika upp en bit för att få åka ner och testa några trick. Sedan gick de upp igen och så höll de på under de timmar jag var där.

Hammarbybackens ansvariga envisades med att ha snökanonerna igång och jag var inte den enda Michelingubben som stod där till slut. Jag behöver väl inte påpeka att majoriteten av bilderna hade en hinna, ett svagt dis av snö från dessa kanoner. Inget kul alls egentligen. Jag ska göra ett nytt försök imorn. Kanske låter de bli att spruta snö då. Förhoppningsvis får jag hänga lite med de tuffa pojkarna i backen även då.

Godnatt!