En vecka med lite för mycket att göra. Då blir jag sämre på att skriva, jag vet. Nåväl. Ibland får man prioritera och då kommer dessvärre Luggens vara lite i bakgrunden. Nu sitter jag i alla fall här igen och skriver. Med balkongdörren öppen. 

Det har varit några riktigt fina dagar då termometern sprungit iväg lång över tjugogradersstrecket. Härligt. Svalorna har anlänt, det är ännu härligare. Jag kan komma på mig själv med att sitta och le när jag hör dem susa fram över himlen. Deras karaktäristiska läte går inte att ta miste på. 

Ögondoktorn har tagit sig en titt på mina ögon. Jag satt i väntrummet och såg den ena patienten efter den andra komma ut ur undersökningsrummet och gå in i saker. Nästan blinda som det verkade. Då tänkte jag att det inte är någon större fara med mig. Visst, han kunde se att det fanns virus på hornhinnan men det fanns inga spår av den ögonåkomma han befarat. Den som kan bli en följd av ihärdigt linsbärande. Det var ju skönt. Virus läker så småningom ut av sig själv och nu har jag fått riktigt smörjande droppar som ska påskynda den läkningsprocessen. Det kunde ta tid, ibland upp till ett halvår, men det ska försvinna. Så nu håller vi tummarna för det.

Den stundande studenten gör sig påmind. För mig i form av studentfoto. Jag har redan tagit tjuren vid hornen och fotograferat ett antal uppklädda ungdomar i Huddinge. Vissa skolor passar på att få eleverna fotograferade innan själva studentdagen. Praktiskt, både för dem och för oss. Jag anar varför upplägget är just så på vissa skolor. När spriten går in, går vettet ut.

Godnatt!