Det är något visst med att sitta i en båt på en spegelblank sjö när solen håller på att gå ner. Det enda som hörs är surret från kastspöet och lommens hoande. Det är som bomull runt hjärtat, som balsam för själen. I helgen befann jag mig i gott sällskap, i just en sådan situation, en bit utanför Uppsala. Det sas att man kunde fiska regnbåge. Visserligen såg vi riktiga bjässar hoppa runt om i sjön, men ingen lurades att fastna på kroken. Det var i ärlighetens namn ett riktigt dåligt fångstresultat för vår del. Inte en firre av ädel sort kom i närheten av våra krokar. Men skam den som ger sig, dagen därpå gav vi det en ny chans. Det resulterade i två abborrar, varav en praktiskt taget så liten att den rymdes i en vuxen människas handflata. Nåväl, fångsten var lite skral, men helgen var fin och minnesvärd ändå.

I morgon tar det åter fart. Då är det slut på sovmornar och annat välgörande. Då börjar jobbet. Jag har gått igenom utrusningen och det som måste funka och hittills är utsikterna goda för att få en dag utan magont och tandagnissel. Vi får se hur det går, jag lär återkomma.

Godnatt!