Jag känner mig lite som en snickare med verktygsbälte när jag hänger upp fonden på morgnarna. Klämmorna sitter och skallrar i byxfickorna och det är lite av arbetsdagens höjdpunkt. Ja, ni förstår ju själva hur svårt jag har det.

En vecka har gått sedan jag drog igång höstsäsongen i mina svarta pikétröjor med företagstryck. Jag är redan totalt död av trötthet. Jag är verkligen ingen morgonmänniska! Jag klarar helt enkelt inte av att gå upp halv sex flera dagar i rad, så är det med den saken. Jag blir sjuk av det, ont i hela kroppen och allmänt hängig. Ingen kan vara gladare än jag att det äntligen är fredag!

I helgen ska jag sätta på mig regnstället och stövlarna och försöka mig på att hitta lite av skogens guld igen. Kantareller alltså. Jag har inget sånt där riktigt toppenställe ännu, men det tar tid att hitta och jag har ingen direkt brådska. Några små svampar att lägga på mackan hoppas jag ändå hitta!

Godnatt!