Idag spatserade jag iväg till Globens hjärtklinik för att få den utlovade EKG-dosan. Ett antal elektroder sattes fast på stategiska ställen över bröstkorgen och nu sitter jag här med dosan i en liten väska runt halsen. Jag ser ut ungefär som man gör när man turistar i ett land där man är rädd för att bli rånad på sin värdesaker. När pengarna förvaras i en påse under kläderna, fästa med en rem runt halsen.

Jag ser framför mig hur jag vaknar imorgon bitti med armar och ben intrasslade i alla sladdar. Jag är ju inte direkt känd för att sova lugnt och stilla. Det ska bli spännande att se om någon elektrod fortfarande sitter fast på kroppen efter nattens sömn.

Först kom ingenting, sedan kom ingenting, sedan kom tre kuvert från Polisen. Min anmälan, tilläggsanmälan och ett beslut. Snabba puckar. Det stod mycket riktigt vad som hade hänt, ganska detaljerat dessutom. Till största delen var det en korrekt uppfattning av situationen. Detta till trots var beslutet lika väntat som irriterande: Förundersökning inleds ej. Skäl: Det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Motivering: Det finns inga spår eller andra åtgärder att vidta som kan tänkas leda till att brottet klaras upp.

Trots, ska sägas, att min tilläggsanmälan både innehöll information om kvarglömd ficklampa samt cigarettfimp. Att under dessa omständigheter påstå att det inte finns några spår som kan leda till att brottet kan klaras upp är bara ytterligare ett bevis på att polisen inte sköter sina åtaganden. Om det beror på personalbrist eller dålig arbetsmoral låter jag vara osagt.

I helgen åt jag förövrigt årets första glass.

Godnatt!