I Gustavsberg bor Bambi. Jag anade henne bara inne bland träden med spåren var desto fler. Det Gustavsberg som var så glittrande soligt i somras låg nu nästan dolt i tung dimma. Bilderna från utomhusfotograferingen blev väl kanske inte riktigt så krispigt vackra som man kan förvänta sig. Inför dimman är alla objekt lika, gråa och trista. Kanske får de jobba lite extra i retuschen just denna afton.

Det är inga små sommarstugedrömmar som får plats på klipporna längs med vattnet inte. Nej, där breder de riktigt svulstiga husen ut sig. Ägaren behöver knappt kliva ner från farstukvisten för att nå vattnet. De är inte för intet som man skapat bestämmelser kring strandskyddet i Sverige. Helt klart står det dock att många av husen ute på vischan i Gustavsberg byggdes innan den bestämmelsen trädde i kraft. Nåväl, husen står där de står och det ställer väl till än mer skada att ta bort dem.

Idag har varit en sån där dag då jag fått sköta mig själv. Mäklarna har haft fullt upp med annat. Det är rätt så skönt att få arbeta helt efter eget huvud ibland. Ta de bilder jag tycker är bra och slippa andras åsikter. Jag behöver vissa sådana här dagar. 

Godnatt!