Lilla Bettan, som hon glänste i lacken när hon körde in i Bilbesiktningshallen. Hon var utan tvekan finast av alla där inne. Jag frågade besiktningsmannen om han inte tyckte att det kändes bra att det kom in en ordentlig bil för en gång skull. Han svarade med ett skratt att det faktiskt var på tiden.

Han vände och vred på Bettan som stod där i all sin prakt. Motorutrymmet luslästes och hon hissades upp en bit. Han bände och knackade lite här och var, på håll såg det riktigt bra ut.

Väl utanför hallen såg jag hur Bettan susade förbi i hög fart, hon fick bromsa och tuta. Allt för att imponera på det nedrans besiktningsmannen. Vad annat kunde hon göra?

Väl tillbaka sa han att det såg riktigt bra ut! Min ångest dämpades en aning och jag började tro att det faktiskt gått vägen. Så då gick den igenom då? fick jag fram. Nej, det är ett par klämmor till två slangar som sitter lite löst så jag vill nog att du kommer och visar upp den igen. 

Ridå.

Godnatt!