Än är det inte riktigt vår, den saken är klar. Helgen har inneburit ganska bister kyla, åtminstone om man tittat på termometern frampå på nattkröken. Kvicksilvret var nere på tolv minus natten mot söndag och det får väl anses som fullgod vintertemperatur ändå. 

Helgen har i övrigt inneburit mycket snask, fika och godsaker. Det blir ju till att börja med lätt hänt när det vankas melodifestival. Jag ska passa på att säga att jag faktiskt gissade rätt i år. Robin Stjernberg låg även i mitt vinnarstall. En låt som jag faktiskt tror har hyfsade chanser även i Eurovisionen. Men, som vi alla vet, östeuropa har ju oftast en musiksmak som skiljer sig en aning från den gamla hederliga svenska knätofsen. Så det kan gå precis hur som helst, som vanligt.

Hallwyllska museet fick sig åter ett besök. Senast jag var där i sällskap av fröken V fick vi inte ta trappan upp till familjen Hallwylls sovrum, vilket vi faktiskt längtat lite efter att få göra sedan dess. Där uppe fanns utöver fascinerande arkitektur utställningen "Under ytan… om det onämnbara vid sekelskiftet 1900". Utställningen har sin utgångspunkt i de onämnbara underkläderna – under dräktens yta – och skildrar fenomen inom områden som var tabubelagda och som man absolut inte pratade om i de högborgerliga salongerna med de familjeideal som då var gängse. Mycket intressant och som vanligt rekommenderar jag alla att ta sig en titt i de fabulösa salongerna på Hamngatan 4.

Idag var jag stationerad ute i Tyresö, i princip så långt ut man kan komma. Där ute måste man vara utrustad med fyrhjulsdrift för att ta sig fram genom den fläckvis riktigt isiga terrängen. Dagens första anhalt låg uppe på en höjd och det var bara att inse, lilla Bettan tog sig inte fram. Hon och jag halkade omkring som en tvål innan vi till slut fick ge upp och parkera en bit där ifrån. Det visade sig att jag hade behövt ha ett par rejäla broddar för att ens ta mig till fots ända fram. Nåväl, det gick bra, utan vurpa.

Godnatt!