Redan efter lunch idag kunde jag välkomna lilla Bettan tillbaka. Det känns skönt att ha henne här utanför fönstret igen. Jag behövde alltså bara utnyttja tunnelbanenätet under förmiddagen, ganska skönt om du frågar mig. Visst kan det vara fint att sitta och läsa en metro på väg till rätt station, men det är faktiskt minst lika skönt att slippa trängas bland folk och lyssna lite på radio i bilen. Jag märker att jag med tiden blivit en bilmänniska. Något jag inte helt och fullt kan förlika mig med, men det får gå för nu.

Dagens första destination var Hökarängen. En inglasad innergård med palmer och diverse annat bladgrönt. Så här års såg det mesta aningen dammigt och trött ut, men jag kan tänka mig hur det kan grönska i en sådan innergård när högsommaren slänger solstrålar härs och tvärs där inne. Jag kan också tänka mig på ett ungefär hur varmt det måste bli.

På tal om det. Mitt lilla minidrivhus på fönsterbrädan formliga sprudlar av grönsaker. Snart tror jag det kan bli dags att plantera dem vidare i lite större kärl så att det inte brakar iväg för mycket på höjden. Så gott som alla frön har grott och det är riktigt härligt att få gå här och smådutta med dem.

Godnatt!