Välkommen upp lilla Basilika! Jag vågade ju faktiskt lova att de små groddarna skulle se dagens ljus innan veckan var över och jag fick rätt för en gång skull. Det är så härligt att se dem växa. Tänk att det kan finnas så mycket livslust i ett så litet frö. Deras iver att se dagens ljus smittar av sig och fyller på energidepån i mig. Nu ska jag min vana trogen gulla med dem tills hösten kommer och de vissnar ner. De brukar växa så det knakar här på balkongen. Ibland så till den milda grad att jag nästan inte får plats själv. Men finns det hjärterum som finns det stjärterum och jag delar gärna yta med näpna små plantor.

Godnatt!