Gårdagen måste gå till historien som den dimmigaste på länge. Den kan knappast ha legat långt efter den berömda Lützendimman. Jag fotograferade en lägenhet på nionde våningen i Hägersten. Där ville mäklaren ha utsiktsbilder, men jag ska erkänna att det blev inte riktigt så vidunderligt som man kan föreställa sig från nionde våningen. Uppskattningsvis kunde man se tvåhundra meter och de fick jobba lite extra med blåhimmelsgarantin i retuschen.

Idag har det blåst så att man nästan tappat peruken. Ännu är har inte sopmaskinerna hunnit med att ta bort grus och sand på innerstans alla gator och det yrde upp små sandstormar mellan husen på Östermalm. Om jag har möjlighet brukar försöka ta tunnelbanan när jag sveper linsen innanför tullarna. Därför tog jag en liten promenad i den ganska vårljumna luften. Senare hörde jag på nyheterna att en stor byggnadsställning hade rasat på Artillerigatan, där jag passerade för knappt en timma sedan. Ibland har man tur.

Godnatt!