Ek. Kort och koncist och förmodligen ett av de vackraste träd som finns här uppe i karga Norden. Åtminstone om du frågar mig. Det är något varmt och tryggt över ekar tycker jag. Det är inte för inte som Ferdinand sitter under sin Korkek och njuter av livet. 

En vän till mig har en liten ek i en kruka i fönstret. När senhösten kommer tappar den sina små blad och lagom till våren slår den åter skott. Den är väldigt söt och det inspirerade mig att försöka odla fram en alldeles egen liten ekplanta. 

Svenskt Tenn lånade Estrid Ericsons idé från 1930-talet och nu finns en vacker liten ekollonvas i deras sortiment. Så nu sitter jag här med ett eget litet ekprojekt på halsen. Det är nu det är som bäst att plocka ekollonen, har man tur så har de precis börjat gro av sig själv och skickar ut ett litet, litet skott. Precis ett sådant hittade jag för ett tag sedan. Nu gäller det bara att få det att växa till sig.Jag skulle bli så glad om jag lyckades. För vem vill inte ha en Ek att sitta under på sin ålders höst?

Godnatt!