Det går inte att omnämna denna dag utan att säga något om vädret. Hur tjatigt det än må vara, det måste sägas. När jag drog upp rullgardinen hade jag förväntat mig lite mer snö än igår, men det jag såg var ju nästan löjligt. Det vräkte ner och vinden piskade flingorna mot fönstret. Tänk er Emil i Lönneberga, när han skjutsar sin älskade Alfred till Mariannelund. Hästen kämpar i stormen och Emil manar på med gråten i halsen. Lite den känslan fick jag när rullgardinen åkte upp.

Jag skulle få ett paket från UPS idag igen, julklappstider ni vet. Jag tänkte att större under har skett än att UPS delar ut paket i snöstorm. Så jag satt lydigt och väntade. På gatan utanför var snön i det närmaste halvmetersdjup och flera bilar fastnade när de skulle ge sig iväg. Spåren av bilarna som vann över snön blåste igen på tio minuter. Det var då jag insåg att jag kanske hade en övermänsklig tro på UPS och att de faktiskt skulle knacka på min dörr. 

Stockholms stad har inte ens brytt sig om att ploga vår lilla vägstump. De har prioriterat de större gatorna och därför ligger snön fortfarande halvmetersdjup här utanför. Endast en liten upptrampad stig i mitten avslöjar att folk faktiskt gjort tappra försök att ta sig någon vart idag.

Själv är jag en av dem som imorgon kommer att göra ett tappert försöka att skotta fram bilen. Vi får se hur det går.

Godnatt!