Ännu en helg är till ända. Det är trist att helgdagarna går så fort, men det är väl så det brukar vara när man har trevligt. Pappa och jag gick vår ordinarie hösttur i skogen för att titta efter svamp igår. Vi trodde nog båda att kantarellerna mer eller mindre sjöng på sista versen, men vi kunde inte ha mer fel. Det lyste gult både här och var i snåren. Kantareller varvades med Trattkantareller och snart var korgarna i det närmaste fulla. Vilken ynnest att få plocka så mycket svamp och vilken glädje att få fylla frysen med så mycket gott inför hösten. 

Med anledning av min födelsedag blev jag återigen lite firad. God mat och  dryck och på mitt nattduksbord i gästrummet stod en vas med små röda rosor. Jag kände mig riktigt bortskämd ska jag erkänna. 

Efter en fin helg känns det lite extra trist att gå på arbetsveckan igen. De tidiga mornarna tar knäcken på mig och det spelar inte riktigt någon roll hur tidigt jag lägger mig kvällen före. Mornar är inte för mig. Jag skulle göra nästan allt för att slippa dem. Men, de återkommer oförtrutet och även imorgon står klockan på 05:50, nästan kriminellt tidigt om du frågar mig.

Godnatt!