Det är känns väl knappast som en slump att jag sprang på en Tuc Tuc i trakterna kring Globen när Stockholm erbjuds ett sådant saftigt Thailandsväder som det här.

I morse vaknade jag och kände att det eventuellt kunde vara mina sista sekunder i livet om jag inte fort förflyttade mig från det syrefattiga sovrummet till balkongen. Semestertider erbjuder sovmorgon och därför var 06.00 inte ett alternativ för fullständigt uppvaknande. Jag sov de tre sista timmarna på golvet ute på balkongen. Sällan har tre timmars sömn känts så sköna.

Utan bad försmäktar jag i denna stad, vilket innebar vidgade vyer även idag. Bad från stor badbrygga vid Liljeholmskajen. Riktigt tätt mellan rumporna, men alla var rörande överens om att vi alla skulle få plats för att inte plågsamt tyna bort i värmen. Det känns lite som om värmen gör oss svenskar mjukare. Man orkar liksom inte ge utlopp för viljan att ha hela bryggan för sig själv eller att nödvändigtvis ens ha vanligt svenskt "utrymme" mellan handdukarna.
Värmen sätter de sociala koderna på svaj. Härligt kontinentalt!

Kvällen erbjöd fyllig paj med vaniljsås och tillhörande kaffeslurk. Det är som en ljuv liten dröm att bli bjuden till Bagis och smaka på sommaren. Bli gnagd på axeln av en liten sexveckorsbebis.
Idag slogs rekordet med minst tio minuter innan mamma Mia fick ta över.
Ett bra rekord.
Nästa gång slår jag det!