Imorse när jag steg upp med tuppen var Borlänge insvept i tunga regnmoln. När jag hasade mig ner till frukostrestaurangen regnade det fortfarande några droppar på den redan genomblöta asfalten. Det såg inte lovande ut.

Glädjande var dock att frukostpersonalen hälsade glatt och allt var framdukat trots att klockan var före ordinarie serveringstid. Pluspoäng till dem. Jag tycker nästan alltid att frukosten brukar vara det bästa med själva hotellvistelsen och detta tillfälle var inget undantag. Ett par rejäla fröfrallor med Wästgöta kloster hamnade på tallriken i sällskap av en bit vattenmelon en knäckebrödskiva. Jag kunde heller inte motstå nötmüslin så yoghurttallriken följde också med till bordet. Medan vi satt där och åt slutade regnet faktiskt att strila, men någon ljusning gick icke att skönja.

Väl på plats vid Hagagymnasiet var vi ju tvungna att ta ett beslut, ute eller inomhusfotografering. Detta löste vaktmästaren enkelt genom att helt sonika peka ut den plats vi skulle hålla till på. En grön plätt med buskar och rosa blommor fick bli vår arbetsplats för dagen. Klasserna betades av och mot slutet tittade till och med solen fram bakom molnen. Allt för att Borlänges studenter skulle få en perfekt avslutning på sin skoltid. 

Det är märkligt ändå hur mycket som skiljer studenttraditionerna åt om man jämför Stockholm med just Borlänge. På senare år har Stockholms studenter lagt sig till med en tradition som känns lite fånig. Efter utspringet byter de om till vardagskläder och klättrar upp på sina respektive studentflak. Där turas de sedan om att spruta ner varandra med så mycket öl och bubbel som möjligt. Flaken formligen översvämmas och det rinner en stadig ström av alkohol från släpen när de lotsar fram studenterna på gatorna. Som fotograf har jag mer än en gång blivit totalt nedsölad av ölstänk och kameran är så här i slutet av studentsäsongen lite prickig av detsamma.

I Borlänge däremot, klättrar de nybakade upp på sina flak i fina klänningar och kostymer. Visst knäcks det en och annan öl, men man behöver inte oroa sig för att bli nedskvätt. Om Stockholmstraditionen med genmblöta, spritluktande flak är något som så småningom kommer att nå Dalarna vet jag inte. Jag hoppas helt enkelt att de är smartare än så där uppe.

Godnatt önskar en trött Isabelle.