Kyrkskolan i Danderyd. Jag minns att jag var där för några år sedan, men eftersom det är en norrortsskola, har den med tiden fallit på någon som har den inom närmre räckhåll. Idag var det emellertid dags igen. Det gick lättare än väntat att passera genom hela Stockholms stadskärna för att ta sig dit. Trafiken på Sveavägen rullade på trots att någon satt morgonkaffet i vrångstrupen och kört rakt in i en refug.

Jag möttes av en hjälpsam och vänlig vaktmästare som visade mig till biblioteket som skulle bli min destination för dagen. Ett bibliotek, som såg ut som de flesta andra bibliotek, dvs rader av hyllor med böcker, samt en läshörna med två piggt röda soffor. Det var endast med stor möda jag kunde överblicka hela rummet för att bedöma om det överhuvudtaget gick att fotografera där inne. 

Så här i efterhand kan jag meddela att det tar sin lilla tid att röja undan dessa rader av hyllor och jävligt röda soffor. Inte ens när jag gjort detta kunde jag förstå hur jag skulle få plats med porträttstudion utan att slå knut på mig själv och de stackare som skulle bli fotograferade. Nåväl, ibland måste det får bli lite hejsan svejsan rent utrymmesmässigt, idag var en sådan dag. Då känns det skönt att eleverna är exemplariska och lyder varje vink. När de sitter tysta som möss och säger sitt namn högt och tydligt innan de sätter sig på stolen. 

Imorgon ska jag beta av resten av dessa väluppfostrade barn. Det kan komma att bli en lika angenäm dag som denna.

Tills dess ska jag försöka sova lite.

Godnatt1