Ny dag, ny destination. 

Idag befann jag mig i ett rum där jag verkligen inte ville att solen skulle titta fram bakom de gråa, till synes kompakta molnen, det skulle ruinera hela mitt arbetsupplägg. Men när fotostart närmade sig ville solen inte hålla sig borta längre. Den formligen vräkte in på mina prydligt uppställda stolar. Goda råd är oftast dyra och nu var de sannerligen det. Jag lyckades få tag i tre tygstycken och två rejäla rullar silvertejp. Som vi alla vet är gaffatejpen det enda man egentligen behöver i livet för att lyckas skapa stordåd. Fönstret blev hermetiskt tillslutet och jag fick inte en skymt av solen mer under den här dagen. Heaven and hell.

Kvällningen erbjöd en riktigt lyckad hemlagad lasagne. Jag lyckades med konststycket att proppa formen så full av godsaker att den svämmade över i ugnen. Jag insåg redan innan att detta skulle ske och var förutseende nog att lägga folie i botten av ugnen. Trots detta lyckades jag rökskada både mig själv och köket under dessa 20 minuter av gräddning. Det var rena rama Lützendimman i köksregionen under stora delar av kvällen, trots vädring. 

Nu sitter jag här och skriver med armar darrande som asplöv. Jag lyckades ta mig igenom ett riktigt jobbigt träningspass trots att magen var full av ostsås. För ungefär en månad sedan hade jag ju genomfört mitt år av träning som jag satt upp som mål. Fortfarande tränar jag fyra dagar i veckan, men skulle åter vilja dra igång med badmintonen så att jag får upp flåset igen. Jag ska ta mig an Mr P och höra om han är redo att fila på höstträningen igen.

Nu ska jag vila mina sargade arm och magmuskler.

Godnatt!