Nu börjar jag bli riktigt trött på att vara en gammal kråktant. Jag kraxar, hostar och nyser och antagligen står det inte på förrän snoret rinner som en vårflod genom borrarna. Den dagen den sorgen.

Jag har varit hemma från jobbet och legat på soffan med långärmat och filt, helst av allt skulle man ju vilja sova ut också men det är sämre med den varan. Jag förstår inte varför jobbet ringer och väcker mig i ottan när de vet att jag ligger hemma och är sjukanmäld? Idag gällde det ett objektiv som någon glömt bort att ta med. Alltså alla kan göra fel men hur kan man glömma sitt objektiv om man arbetar som fotograf? Nåväl, jag dök tydligen upp som räddaren i nöden där jag låg och snorade. Mitt objektiv kom väl till pass.

Som alltid när jag ligger hemma och är sjuk blir jag lite rastlös och det föder kreativitet. Just för tillfället är det en byrå som fått min uppmärksamhet. Den föddes björkfärgad men blev så småningom svart. Nu funderar jag alltså på att piffa till den lite igen, vi får se var det landar, jag ska ju orka också.

Nu ska jag åter krypa ner under täcket. Sömn brukar vara knepet.

Godnatt!