Dagens jobbinsats var så krävande att jag var tvungen att förlusta mig en stund på Hornbach efter arbetstid. Hornbach är och förblir min absoluta favoritaffär. Där finns allt man behöver och inte behöver. På vårkanten tycker jag extra mycket om att åka dit eftersom växtavdelningen utökas till himmelriket. Målet med mitt besök idag var en säck jord att plantera mina örter i. En säck jord, inget mer. 

Så där gick jag bland annanassalvia och chokladmynta, mandarinträd och kameliablommor och trånade. Hjärtat ville ha varenda liten grönsak jag såg men hjärnan sa annat. Hjärnan gjorde dessutom en snabb kalkyl och räknade ut att jag skulle ha svårt att få plats själv i lägenheten om jag köpte mer grönt lull-lull. Det var svårt att motstå, det måste jag medge så en härlig liten smultronplanta fick därför nöjet att följa med mig hem till Johanneshov. En smultronplanta som antagligen kommer att skänka mycken glädje och njutning när sommaren står i full blom.

Att tanka en bil med bensinkort innefattar ungefär fyra olika moment. Att föra in kortet i automaten och knappa in sin kod. Att skruva loss bensinlocket. Att ta ner bensinpumpens munstycke från sitt ställ och placera i bilens tankrör. Tills sist, att hänga tillbaka bensinpumpens munstycke på tankautomaten. En inte allt för svår manöver kan man tycka. 

Idag blev jag vittne till hur en dam hade mycket stora svårigheter att lyckas med tre av fyra möjliga moment i tankningssammanhang. 

När jag anlände till bensinstationen fick hon hjälp av en annan tankande människa att öppna tanklocket. När han sedan gett sig av var det min tur att hjälpa damen med bensinpumpen som inte ville samma sak som hon. När vi löst detta och jag var på väg därifrån såg jag hur hon bad en tredje person om hjälp med att sätta tillbaka munstycket på bensinpumpen. Om hon har så här stora svårigheter att tanka varje gång är jag full av beundran att hon fortfarande kör omkring i bil.

Godnatt!