Idag bar det av mot Sala. Pappas hemvist men även mina sommardäcks. Efter en hel vinter av inte speciellt mycket snö var det nu åter dags att låta Bettan få sommarklänningen på. Innan vinterdäcken plockades av passade jag på att syna dem lite extra. Jag måste säga att ett imponerande antal dubbar hade avlägsnat under vinterns körning. Jag är egentligen inte ett dugg förvånad med tanke på hur lite snö vi fick dras med denna vinter. Nåväl, nu sitter sommarskruden på och jag ska möta våren i glädjerus.

Vår och vår förresten. Det tar sig illa i år tycker jag. Hela vägen från Stockholm till Sala föll det lite, lite regn. Och då menar jag inte regn i den bemärkelsen att man kan säga att det regnade. Utan precis så mycket att det liksom blev för mycket att ha vindrutetorkarna på halvfart. Istället tvingades man manuellt att slå på dem när sikten blev för dålig. Om det nu ska regna kan det inte regna på allvar?

Efter en ytterligt trevlig kväll med god mat och gagg ligger jag så åter här i Rosa rummet för att sova. Vi ses i morgon!

Godnatt!