Jag kan inte påstå att det var speciellt många som hörde av sig självmant på min namnsdag. Sofia är mitt andranamn och jag ska erkänna att jag själv hade glömt bort att det var min stora dag idag. Inte förrän mamma hörde av sig i förmiddags gick det upp ett ljus. Tack även till er som glömde, ni är förlåtna.

Idag har jag ägnat lite tid åt att titta igenom gamla bilder. Det är roligt att se tillbaka ibland. Den här gången var det verkligen med blandade känslor jag såg vissa bilder. På en skiva från 2007 stod morfar och klippte kvistar vid sommarstugan. Visst var han till åren kommen redan då, men såg ändå förvånansvärt pigg och kry ut med sekatören i ena handen. Det var fint att se honom, men visst stack det till lite i hjärtat ändå.

Bilden här ovanför är ett fotografi som jag fotograferade av vid ett besök hos pappa för en tid sedan. Om jag inte missminner mig föreställer det min farfars farfar. Ett ljuvligt tidsdokument som nästan får en att bli lite vördnadsfull inför sin egen historia. Där sitter han med dagstidningen och röker, kan det vara en cigarill? Jag undrar om jag fått något från honom? Om jag är lik honom på något sätt? Tanken är svindlande. Uppenbarligen fanns det ju någon i släkten som intresserade sig tillräckligt mycket för fotografi och avbildade min farfars farfar där han sitter i stugvärmen. Det är fascinerande när man tänker närmare på det. Kanske såddes fröet till mitt intresse just där.

Med det tackar jag för idag!

Godnatt!