I arla morgonstund begav jag mig till Rackethallen i Enskede. Det var länge sedan vi spelade badminton på morgonkvisten nu. Kanske beror det på det faktum att morgonstelheten gör sig påmind på ett oroväckande kraftfullt sätt numera. Det slipper man befatta sig med när planen istället intas kvällstid. Jag ska väl erkänna att jag inte kände mig helt 100 i halsen idag heller. Men jag har läst någonstans att om man har en infektion nedanför axlarna, så ska man hålla sig lugn och inte träna. Mig veterligen sitter halsen ovanför axlarna. Men såklart, man ska inte vara dumdristig heller, vi får se hur veckan utvecklar sig. Det kanske blir en stillsam variant.

Barnvakt har jag kunnat titulera mig idag. Lill-Sirsan behövde lite underhållning och vi gillar ju varandra hon och jag. Det var ett rent nöje att inställa sig som lekkamrat i Bagis några timmar.

Nu ska jag dock lägga huvudet på kudden och kasta in en Zyx i munnen.
Skönhetssömnen kräver utrymme i den här åldern...

Godnatt!