Kokar man ner mitt sommarhalvår i avsikt att ta reda på essensen i det, så kommer utan tvekan grillen med tillhörande kringbestyr att dyka upp där i grytan. Jag tror jag skulle kunna drista mig till att säga att det är bland det bästa jag vet.
Hela grillkapitlet är ju oftast förenat med socialisering av något slag. Men jag är säker på att jag skulle tycka lika mycket om att grilla helt själv. Sedan kanske omvärlden skulle se på det med sorg i blick, men det gör detsamma. Själva proceduren med grillning är trivsam. Har man kolgrill ska man lyckas få till den där perfekta glöden innan det är dags för själva matberedningen. Maten måste man sedan passa och sköta om som ett litet barn för att det ska smaka precis sådär ljuvligt som grillat kan!

Jag bor högst upp i mitt hus och jag har bara himlen som tak på balkongen. Nu när våren slagit till med full kraft har jag sett att grannarna plockat fram sina grillar. Jag har läst någonstans att om bor högst upp får man ha grill på balkongen. I stort sett alla mina grannar har ju det, klart jag också vill ha en då!
Jag funderade på om jag skulle köpa ett sånt där stort grillbord som Per Morberg har, men så insåg jag att då skulle jag behöva stå i balkongdörren och grilla och ingenting annat skulle få plats, så jag lade den idén åt sidan. Det får bli en liten klotgrill av något slag. Sedan ska jag grilla varenda solig kväll, resten av sommarhalvåret!

Godnatt!