Idag har jag sannerligen haft en lugn dag på jobbet. Destinationen var Rönninge och arbetsbördan sju (7) barn. Ingen jätteinsats från min sida ska sägas. Men vad fasen, jobb som jobb och jag blev erbjuden kaffe. 

Efter avklarat värv ägnade jag eftermiddagen åt att ta en promenad med Fröken V. Nackareservatet avverkades och när Runkeeper stängdes av hade vi båda avverkat drygt en mil till fots. En skön promenad, trots att det var en aning krispigt och kallt i luften. Jag förstår inte varför jag missade att ta på mig mössan innan jag gav mig iväg, den hade behövts. Vi hittade spår av snö på gångstigen. Kan snö uppstå i enstaka klumpar måntro? Vi hittade aldrig någon förklaring till varför det låg där. Tänkte att det kanske skulle finnas en skidbacke eller spolad isbana bakom kröken, men vi såg aldrig någon. Var det måhända Kung Bore som åter pockade på uppmärksamheten?

Jag är verkligen bortskämd där jag bor. På ena husknuten har jag storstan och myllret. Pulsen och tillgängligheten. Och i andra änden ligger Nackareservatet med sin orörda natur som en lummig syrebubbla. Det är få förunnat att kunna välja och vraka på det sättet. Nästan lite som att ha kakan och äta den .Jag tycker mycket om det.

Nu ska jag vila inför morgondagens Strängnäs.

Godnatt!