Är det ens lagligt att ha en terrier i framrutan när man kör?

När jag är så trött att jag måste ta ögondroppar för att klara av att öppna ögonen på morgonen är det skönt att komma till jobbet och mötas av en människa som säger:
- Det är inga problem, det ordnar jag.
Efter en kopp kaffe från min lilla ståltermos börjar dagen arta sig. När man därefter får finbesök känns det ju rätt ok att ha bruna ringar under ögonen och vara så trött att jag nästan mår illa.
Jag måste bli bättre på att gå och lägga mig. Måste bli bättre på att sova och inte göra annat när klockan ringer redan vid 05.55.

Jag har väl det man kallar lakanskräck. Har svårt att gå och lägga mig eftersom kvällen liksom oskrivet är min tid. Fastnar lätt i annat bara för att slippa gå och lägga mig. Nu borde jag te x gå och lägga mig. Om jag lägger mig nu och somnar inom en halvtimma får jag faktiskt sju timmars sömn. Kraften från de timmarna borde ju räcka åtminstone fram till tio på förmiddagen. Men istället sitter jag kvar här och blev alldeles betagen av Robyns video till Hang With Me. Enkelheten i videon tilltalar mig oerhört. Robyn tilltalar mig förresten också. Det är bara att lyfta på hatten för en så begåvad och snygg människa. Med dessa trånande ord fäller jag in vingarna och kapitulerar.

Nej men titta nu börjar ju den där dokumentären...