Ja, det är en kexkaka. Det bjöds på kafferep i Bagis idag och då skulle den högtidligen dekoreras med Polly samt strösslas med florsocker för syn skull. Sedan skulle den skäras upp i skivor och avnjutas tillsammans med kaffe. För er som inte minns vad kexkakan innehöll vill jag friska upp minnet lite. Ägg, kakao, florsocker, cocosfett och fingermarie i olika lager som en lasagne. Man kunde ana att det inte var jättegott, det kunde man. Jag tror att vi alla kände det på oss när vi satt med kakan i blickfånget.
Kexkakan hittade vi när vi lusläste den underbara webbsidan "Den bruna maten". Vi ville ge oss på den, för min del mest för namnet skull. Det kändes som att det var en sån där kaka som blev till på samma sätt som när barn ska laga något gott och blandar alla goda ingredienser de känner till. Kexkakan.

Nåväl, vi skar upp var sin skiva och lät den smälta i munnen. Den smakade lite som man hade kunnat förvänta sig. Ischoklad med kex. Väldigt stabbigt och inte den godaste kakan jag smakat. Men nu vet jag det.

Idag har Ronja fått åka hem till sin matte. Jag saknar henne faktiskt. Det var riktigt mysigt att umgås med henne så lång tid. Ronja har en kompis som heter Athos. Han är Rottweiler och sex år gammal, en riktig pärla bland hundar. Nu behöver han ett nytt hem, så snart det går! Låt mig veta om du är intresserad.

Nu ska jag sova, ut.
Godnatt!