Efter ytterligare en natt med alldeles för lite sömn, fick jag idag en ganska soft dag på jobbet, skönt. Nyanställda fotografer ska gå bredvid oss gamla rävar den här veckan och idag fick jag nöjet att arbeta med en fotograf som var mer eller mindre självgående. Det kommer att gå bra för henne kommande säsong, det kände jag.

Jag måste skärpa mig med sömnen. Nu är det på allvar verkligen! Om jag ska må bra så måste jag sova minst åtta timmar, egentligen nio eller tio om jag nu ska vara ärlig, men vem i arbetsför ålder kan sova så länge i veckorna? Det borde ju inte vara helt omöjligt att få till åtminstone sju timmars sömn tycker jag. Första arbetsveckan har varit en enda lång gäspning för min del. 

Idag somnade jag i soffan efter jobbet och sov i nästan två timmar. När jag sedan vaknade kände jag mig sjuk av trötthet. Nä, det här håller inte, jag måste skärpa till mig och komma i säng i tid hädanefter.

Trots tröttheten hann jag med en liten sväng förbi Fröken H och glädjespridaren Siri-Lo efter jobbet. Det var länge sedan jag såg dem och jag hade längtat jättemycket efter att få krama om lillfjärtan och se hennes pliriga lilla leende. Ett leende som förövrigt hade berikats med ytterligare några gaddar. Härligt!

Nä, nu ska jag ta mig samma, varva ner och så småningom möta kudden!

Godnatt!