Idag har det varit surrigt. Mycket ljud i huvudet. Och då tänker jag inte på demonerna som väsnas då och då utan rent konkret surr i form av mänskligt stoj och stim. Ibland är det svårt att göra sig hörd, ibland vill man inte göra sig hörd. Idag var en sådan dag. En dag då det hade räckt med att få vara tyst och kurera min onda hals. Inte överrösta eller prata med myndig röst, bara få vara helt tyst.

Så jag tror jag nöjer mig nu. Jag ber att få önska godnatt!
Sov gott!