Ja jag vet, det ser bedrövligt ut, men det har ändå funnits en liten strimma av glädje i min sjuka då jag legat i hängmattan och gungat. Det är rofyllt, det är lugnande och lite somrigt mitt i höstrusket. Kanske kan hängmattehänget till och med bidra till att jag blir frisk lite fortare, men jag kan inte säga säkert.

Nu plockar jag av mig mössan och blottar en snedlugg av sällan skådat slag. Imorgon vill jag vara frisk. Nu återstår det bara att se om slemmet känner sig redo att avlägsna sig.

Röststatus:
Tonåringen Carlqvist i målbrottet.

Tjohej och lite mer lågmält Godnatt!