Utsikten genom mitt fönster från sängen har jag tittat mig fullständigt mätt på vid det här laget. Men jag måste nog titta lite till imorgon och resten av veckan. När jag kände hur jag rös till av köld av att sätta glasögonen på näsan imorse insåg jag att jag kanske borde gå till doktorn. Detta bekräftades när jag av två olika personer via telefon fått höra att jag låter som en man. Kanske gjorde det sitt till att slemhostan rosslade i bröstet och lilla hjärtat slog fortare.

Nu ska jag dricka upp resten av honungsvattnet, ta mina penicillintabletter och bädda ner mig.

Godnattkram!