Idag när jag var ute på min motionsrunda luktade det kanelbulle i varje hörn. Det var en stark överdrift, men när jag passerade 7 Eleven på vägen tillbaka sipprade det ut en doft lika ljuv som en dröm. Jag ska erkänna att jag var väldigt nära att slinka in och få mig en kanelbulle. Det som räddade mig idag var att plånboken låg kvar hemma. Så här i efterhand ångrar jag mig, jag borde köpt en. Nu måste jag ju vänta ett helt år till nästa Kanelbullens dag.

Idag pajade kameran på jobbet, det kändes sådär. Det blev till att packa ihop och säga ursäkta och förlåt och be om förståelse. Jag fick förståelse och tack vare bra jobb nere på bokningen yppade sig ett nytt fototillfälle redan imorgon bitti. Så det var nog ingen större skada skedd egentligen. Det är väl min plikttrogna sida som får sig en törn när jag inte kan fullfölja jobbet som det var tänkt.

Imorgon kommer en ny kamera om att går som det ska. Den skickas till jobbet som för dagen kommer att äga rum på Värmdö. Fina grejer.

Jag fick döva min kanelbulleångest med kycklinggryta idag. En ljuvlig kycklinggryta med kokosmjölk, curry och grönsaker. Den slank ner som en oljad blixt i svalget. Gott var det också, men jag vet inte om det kan klå drömmen om en kanelbulle. Det gör kanske detsamma.

Idag har jag varit på bra humör. Sovmornar gör mig gott! Jag hade gott om energi för att ta det lugnt och fint trots att kameran gick sönder och några förstakluddare på gymnasiet gjorde sitt bästa för att pröva mitt tålamod. Kändes skönt att faktiskt få lite beröm för det lagom till hemfärd.

Imorgon Värmdö. Dubbelserien.
Say no more.

Natti natti!