Idag ställdes det in en hel låda med gröna äpplen i rummet där vi skulle avverka dagens porträttmaraton. Tydligen fanns det äpplen över från gårdagen och någon var vänlig nog att placera dem hos oss. Det passade ju fint med tanke på att dagens schema inte innehöll någon rast, ett äpple kan man ju äta i farten.
Kan man överdosera äpplen? Det var något vi beslutade oss för att ta reda på idag. Jag vet inte hur väl vi lyckades om jag ska vara ärlig. Jag fick i mig fyra stycken under dagen och min kollega stannade vid tre tror jag. Det kan väl knappast kallas överdos, men jag hann bli rejält sur i magen och förnimma en liten illamåendekänsla. Jag är dessutom inte speciellt förtjust i Granny Smith som det här råkade vara. Jag tycker det gnisslar och ilar i tänderna när man äter så sura äpplen. Jag kan nog försäkra att jag inte kommer att äta just den äppelsorten på överskådlig tid.

Efter avslutat värv pinnade jag hem så fort jag kunde för att fixa det sista på den efterlängtade rabarberpajen. Den skulle sedan transporteras till ett födelsedagsbarn i Bagis för att avnjutas med en sval vaniljvisp. Det var inte kattskit kan jag lova. Den klassiska prinsesstårtan och jordgubbs och melonsalladen gick heller inte av för hackor är en sak som är säker. Ikväll har jag bjudits på den ena ljuvligheten efter den andra och blivit riktigt bortskämd.
Det kändes som att det var alldeles för länge sedan jag fick se det ljuvliga lilla leendet hos Siri-Lo. Det är otroligt vad ett sådant leende kan göra med en trött själ som min. Hon får varenda cell i kroppen att vibrera av kärlek. En sådan dos kan jag nästan leva på i evigheter, men det får inte dröja riktigt lika länge mellan varven.

Så nu sitter jag här med en mage som är mättare en mättast! Känns lite som att alla godsaker och det halvhjärtade överdosförsöket av Granny Smith satt sina spår. Det mullrar misstänkt och kanske blir det lite svårt att somna. Jag tror jag stannar uppe ett tag till.

Men till er andra, Godnatt!