Idag var dags för Saltsjöbadens Samskolas ungdomar att ta studenten. Det första utspringet för min del i år. Nästa vecka och veckan därpå kommer desto fler att springa ut i arbetslöshet och ovisshet. Där de härliga lagrarna gro.
Jag tyckte mig se en och annan förälder höja en aning på ögonbrynet idag när ölen formligen sprutade längs flakkanterna. Som sig bör i Saltis vaskades en och annan maltdroppe över klasskamraternas hår. Populärt i år var annars att knacka ett litet litet hål i kanten på burken och sedan låta trycket i burken fräsa ut en liten tunn dusch av öl. Det resulterade i ett alkoholstinkande litet vårregn över allt och alla.

Jag har haft hand om samskolans studentbilder de senaste fem-sex åren och många av dem har jag kunnat följa hela gymnasiet. Vissa har utvecklats med bravur, med andra mer eller mindre stagnerat. Men det har alltid varit trevligt att plåta studenter i Saltis. Jag har alltid blivit väl emottagen och det har alltid varit dukat till mig vid eget bord strax innan studentlunchen. De flesta år har det bjudits på rostbiff och potatisgratäng, i år var inget undantag.

Kvällen erbjöd kontemplation och träning i en lagom blandning. Att träna på kvällen är fortfarande en relativt ny upplevelse för mig, men jag tycker om det. Det är lugnt och stilla och hittills har det inte varit inte speciellt mycket folk.
Vänstertummen som var dubbelt så stor som normalt när jag vaknade imorse ömmade lite och jag inser att jag nog har stukat den. Jag ska vila den ordentligt i några dagar och tejpa den om jag ska ge mig på träning.

Nu ska jag gå och lägga mig, imorgon får jag sova ut!
Godnatt!