Jahapp. Höstsäsong, check!

Idag har jag bekantat mig lite mer med gymet. Det känns bra att gå dit, jag behöver verkligen få till lite mer muskler i en i övrigt ganska klen rygg. Jag har tittat ut vilka maskiner som kommer att bli mina vänner i vinter. Till sommaren ska ryggen vara stark som en oxe! Ett litet men ack så välbekant stänk av träningsvärk molar i axlarna nu, men jag ignorerar.

Det här med att springa på löpbandet ja. Det är lite som en åkattraktion på Liseberg för mig. Inte på det sättet att jag bubblar av skratt. Nej jag springer mina modiga 30 minuter och sedan när jag kliver av är det som att världen fortsätter att rusa förbi i samma fart. Ni minns Manne när han satt på sin äckliga cykel och hela världen rörde sig medan han satt stilla och trampade. Så är det för mig när jag kliver av bandet, enda skillnaden är att ljudet från den framsusande kulissen fattas.
Jag blir yr i bollen av löpbandet helt enkelt. Är det någon annan som kan skriva under på denna känsla efter en artificiell löptur?

Nu ska jag natta mig!
Sov gott!