Idag skriver vi första mars i almanackan.
Äntligen börjar vi närma oss en tid på året som i allafall ligger i närheten av det som kallas vår. Det är svårt att tro när man tittar ut genom fönstret men Herr och Fru Skata kan inte ha fel. De har börjat med årets nybyggnation i trädet mitt emot mitt köksfönster. De är ivriga, flätar noga in varenda kvist och det är riktigt rörande att se deras flit.

Konstruktionen är förmodligen noga uträknad och skulle få vilken byggnadsingenjör som helst att häpna. Det ska hålla när vårregnet piskar bladen utanför, skydda en mor och hennes sköra små ägg när stormen river i grenverket. Ge ett gäng skatungar en trygg och tvivsam uppväxt innan det är dags att prova vingarna. Kort sagt, fuskbygger man en konstruktion sex meter upp i luften kan det få katastrofala följder.

Jag har spelat in mitt första spökljud med Sleeptalk-applikationen. Ja, det är åtminstone vad jag tror. Det fångades kl: 05.47 på morgonen och så mycket kan jag säga, det är inte jag...tror jag. Det låter lite som en fågel som visslar en entonig kort ton. Jag har funderat mycket kring vad det kan vara eftersom jag kanske inte riktigt fullt ut vågar tro på spökteorin.
Om det nu är en fågel, så torde den ha sjungit väldigt högt och ljudligt utanför mitt fönster för att fastna på min inspelning. Dessutom brukar ju fåglar inte börja ge hals förrän solen stiger upp och än orkar solen inte ovanför horisonten vid den tiden.
Så vad återstår? Det måste helt enkelt vara spöket Laban som pockar på uppmärksamheten.

Vi får väl se om han vågar ge sig tillkänna inatt igen.
Come out, come out where ever you are!

Iiiiih!
Godnatt!