Visst måste man väl se det som ett rejält framsteg i vårförberedelserna att Djurgårdsbrunn satt fram solstolarna? Utefikan kändes helt naturlig trots att termometern fortfarande bara visade 6 plusgrader. Man står liksom ut, för att man så gärna vill njuta helhjärtat av vårsolen. Jag ska inte säga att jag frös, men jag kan heller inte säga att jag var helt igenom varm.
På det hela taget var dagen ute på Kungliga Djurgården härlig! Med rosor på kinden och solsken i blick gick vi längs kanalen och flanerade tillsammans med hundratals andra stockholmare.

En av de soltörstande flanörerna var Ian Wachtmeister. Detta ögonblicksmöte lät oss förstå att han förmodligen inte har speciellt mycket drag under galoscherna år 2011. Jag är väldigt osäker på om han ens hade det i början av 1990-talet när det begav sig. Nåväl, vi ska inte ägna mer tid åt detta lågvattenmärke.

Djurgården visade sig i övrigt från sin allra bästa sida. Solen stod som spön i backen och sällskapet lämnade inget övrigt att önska. Jag kan nog säga att jag kände mig lite lycklig där i solen med en kaffe i handen.

Kvällsstund har guld i mund! Jag knep ett set av mr P idag. Det var banne mig på tiden efter en otroligt negativ nedåtgående spiral. Eller piral som Majsan i Sällskapsresan skulle ha sagt. Nu vänder det, jag känner det på mig.

Imorgon ska vi ta oss an vårdagjämningen!
Godnatt!