Det är fint att få träffa vänner som inte har tid så ofta. Idag var en sådan dag. Fröken R hade självklart med sig lillkorven som hunnit bli två månader. Han skötte sig exemplariskt och sov som en stock medan vi lunchade i Skrapan. Vanligtvis när jag lunchat ute på bygden brukar jag få ett nummer med mig som sedan ropas upp och sedan får man sin mat i vanlig ordning. Idag fick jag uppge mitt namn i kassan och jag medger att jag funderade en kort stund på varför, men jag släppte det snart.
När jag suttit till bords en stund ropade en av servitriserna myndigt; Isabelle!
Det är klart man hajar till och på så vis fick jag alltså min mat. Jag vet inte varför det kändes så annorlunda att få sitt namn utropat i offentligheten på det sättet. Plötsligt var jag inte privat eller anonym på restaurangen längre. Nåväl, maten var god och jag blev mätt.

Eftermiddagen spenderade jag i Hornstull. Fröken S mötte upp med en stormförtjust Ronja. Det är härligt att bli så väl emottagen.
Det är märkligt hur många av mina aktiva vänner som drabbats av skador just nu. Fröken S kom haltande och det var tydligt att hon hade ont. Knäproblem är allvarliga grejer, bra att hon kollar upp det. Mitt tumproblem känns patetiskt i jämförelse. Likväl ska jag uppsöka läkare på måndag för att försöka att få rätsida på vad som hänt. En tumjävel borde läkt ihop på en månad enligt säkra källor. Det är inte förrän man får ont i den, som man fattar att man använder tummen i de flesta rörelser man utför under en dag. När du öppnar kaffeburken, tar på dig strumporna, knyter skorna, öppnar schampoflaskan i duschen, diskar...listan kan göras hur lång som helst. Vi får se om måndagen kan bringa någon form av klarhet i detta bekymmer. Svensk sjukvård, eller framförallt första steget via besök på vårdcentralen brukar ju inte direkt vara överdrivet lyckosamt om jag ska se det erfarenhetsmässigt. Man brukar ju mer eller mindre få be om att bli skickad vidare när de avslutar med att säga; vila, ta ett varmt bad.

Imorgon kan det bli dags för bikinijakt, jag behöver en ny. Det behöver jag definitivt. Den gamla hänger som ett sladdrigt skinn över höften. Vi får se hur det går med den saken.

Nu drar jag mig mot sängen och kliar lite till på mitt myggbett.
Godnatt!