Nackareservatet. Där har jag spenderat ganska mycket tid idag. En liten Siri-Lo ville sova i vagnen och jag fick till råga på allt lite välbehövlig motion.
Björkhagens golfklubb ligger på armlängds avstånd i reservatet och det var ett flertal tappra ute på sin runda idag. Jag mötte en del av dem när det gick mellan utslagsplatserna med sina skramlande golfbagar idag. När man passerar varandra så kort hinner man inte höra mer än några sekunder av deras konversation. Men jag hann ändå bilda mig en skaplig uppfattning om vad golfare pratar om på sina rundor. De pratar om golf.

Jag kan inte låta bli att nämna att mina ompysslade chiliplantor nu dignar av frukt. Det lär bli en rejäl pepparfläta att hänga på tork när tiden och frukterna är mogna.
Jag ska stanna kvar en kort stund vid ämnet växter. Jag ställde ju ut min passionsfruktsplanta på balkongen för ett tag sedan. Den hade klättrat så fint på ett snöre jag spänt upp. Lagom tills den fick inta ny position på balkongen kom vinden och förstörde hela härligheten. Med tårar i ögonen plockade jag in plantan i vardagsrummet igen. Bladen hängde som plastfolie från sina grenar och tog sig aldrig riktigt igen.
Nu såg jag att den åter blivit livskraftig och slagit nya skott som klättrar villigt på den uppspända tråden. Trägen vinner. Men jag vet inte om jag vågar sätta ut den på balkongen igen, vinden kommer ju och går som bekant. Kanske klarar jag inte av ytterligare ett nederlag med passionsfruktsplantan. Framförallt vet jag inte om plantan klarar ytterligare ett nederlag.
Nåväl, den får nog fira midsommar inomhus i vilket fall, man vet aldrig vad som händer annars.

Nu ska jag knyta mig.
Godnatt!