Idag har jag hängt med Siri-Lo från arla morgonstund. Det är verkligen ingen konst att vara barnvakt åt henne. Det är nästan som att umgås med en vuxen, med den enda skillnaden att det mest är jag som pratar. Jag blir verkligen förbluffad över att hon aldrig gnäller eller gråter. Den enda gången jag kunde ana att hon tappade tålamodet var när jag inte fick ner vagnen i vågrätt läge tillräckligt fort. Då höll hon på att somna sittande, men gnällde gjorde hon inte. Det ligger liksom inte för Siri-Lo.

Det har börjat gå troll i mina fotograferingar. Så fort jag är inbokad på jobb så regnar det. Nu har jag ju lagt studenterna bakom mig och idag var det åter dags för en lägenhet att bli avbildad. Så snart klockan blev tre började regnet mycket riktigt att falla. Visserligen fotograferar man ju inomhus, men en fasadbild kommer jag ju inte undan. Nåväl, blåhimmelsgarantin gäller ju iallafall.

Kvällningen erbjöd en riktigt trevlig middag indiskt med mr P. Bakom Skrapan ligger ju de indiska restaurangerna på rad, bara att plocka en. Den jag vanligtvis skulle valt hade tillfälligt stängt för att den skulle citat; renoveras och utrustas. Osäkert dock om de verkligen menade utrustas eller upprustas, kanske lite av båda.
Min käre mr P, tillika badmintonpartner hade drabbats av ryggont. Det märks att åldern håller på att ta ut sin rätt på sina håll. Jag antar att badmintontiden nu är ett minne blott. Farbror P fick behandling för ett bäcken som hoppat ur led och jag själv sitter med en sladdrig, tämligen obrukbar tumme. Visserligen på vänster hand, men nog känns det som om både mr P och jag sett bättre dagar. Men upp, ger vi aldrig...

Imorgon blir det nya tag med Siri-Lo. Skönt med ytterligare en vitamininjektion!
Godnatt!