En dag som denna går det inte att förbise eller låta bli att nämna det fruktansvärda som inträffat i Norge. Ofattbara bilder och inslag har nått oss via media och det är svårt att helt förstå vidden av den tragedi som drabbat det norska folket. 

Jag tänker idag på de anhöriga som förlorat ett barn, ett syskon eller en kanske nära vän. Jag tänker på de som stod kvar efter skottlossningen. Som såg, men överlevde. Jag tänker på de som mötte döden och vilken fruktansvärd skräck de måste ha känt. De som flydde för sina liv, men inte hann undan.

I skuggan av allt detta har jag haft en riktigt fin inledning på helgen. Efter en vecka av gråa moln i småland fick jag så äntligen se solen igen när fredagen närmade sig lunch.

Fröken R och jag har länge pratat om ett bad och i fredags hörde hon av sig och bjöd upp till vattenlek. Det var allt för länge sedan vi sågs, IGEN. Varför blir det så? Fröken R är ju en av de ljuvligaste som finns att umgås med. Nu fick jag också tillfälle att se hennes lilla plutt som hunnit bli sex månader. Vilket litet härligt hjärtegryn han var, en riktig vitamininjektion! Med mungiporna allt som oftast uppe vid öronen. Det är så härligt att alla mina vänner har begåvats med glada barn, så harmoniska. Det är en fröjd att umgås med dem.

Nåväl hur blev det med vattenleken då, jotack fröken R hann bada en gång medan jag stod och repade mod. Men redan vid hennes andra dopp var jag med i plurret. Det är konstigt att det ska vara så svårt att doppa sig. Fröken R ställde den fråga som rimligtvis utkristalliserar sig tillsammans med en badkruka; Vad det var som gör att jag tvekar inför något som är så härligt? 

Svaret på den frågan måste bli att det är kölden mot skinnet som gör mig tveksam. Jag tycker inte om köldchocken. När jag så äntligen doppade mig var vattnet så solvarmt att den där köldchocken aldrig infann sig. Så det kan jag inte skylla på vid nästa badtillfälle i Sickla sjö.

Fredagen blev till en heldag tillsammans med Fröken R. Kvällningen bjöd på ett par öl och det var länge sedan jag skrattade så mycket som då. Underbart förlösande!

Dagen idag har inneburit handling av livsnödvändigheter, samt träning. Livsnödvändigheter som en ny golvskrapa till duschen, lingonsylt, grillkol och källsorteringskärl. Allt detta gick av stapeln i Kungens berömda Kurva tillsammans med tusentals andra som inte orkade trotsa den gråa himlen.

Nu är det åter kväller och jag ska se ett avsnitt av Sommarmord på datorn innan jag lägger mig tillrätta i sängen. 

Godnatt!