En solig morgon fick flitens lampa att blinka till lite. Jag lovade ju mig själv att jag skulle rensa stuprännorna vare sig dropparna föll eller ej. Det visade sig vara väldigt välbehövligt och när rännorna fått sitt var det i sin tur omöjligt att ignorera mossan på taket. Tre skottkärror senare var taket som nytt och pannorna lyste åter terrakottarött.

Jag hann precis avsluta mina takkonster när regnet åter började falla. Det är ju själva fan att det inte ska kunna gå en hel dag utan regn. Säga vad man vill om ett varmt sommarregn, men ibland vill man bara ha sol. Jag har ju fönsterjobb kvar på agendan. Enligt alla tänkbara väderlekstjänster ska det bli bättre väder imorgon och den här gången måste jag tro på det.

I morfars uthus finns allt en människa kan tänkas behöva under en livstid. Allt från spik och skruv till pressenningar och trasmattor, via tvättsvampar och cykeldäck. På morfars tid var det en minutiös ordning bland hyllor och lådor. Han visste exakt var allting fanns och jag slår vad om att han skulle ha hittat det även med ögonbindel på.

På senare tid har den där ordningen hamnat lite på skam. Visserligen tror jag fortfarande att han skulle hitta ganska bra om han kom hit och sökte något, men det hade blivit alldeles för stökigt. Det kändes inte bra. Jag tog tag i det där idag. Placerade allting på sin plats på nytt, i lådor och askar. Såg till att hålla verkstadsbänken fri från saker, precis som morfar hade velat ha det. Det blev riktigt fint där inne, jag tror morfar hade blivit nöjd.

Imorgon, är det fönster för hela slanten som gäller.

Godnatt tills dess!